Glömde lägga till bilden till inlägget =)
Då har julen kommit och gått. Trevligt har vi haft det. Massor av släktingar har vi träffat. Julklapparna tycktes aldrig ta slut. Å julgodiset var alldeles för gott i år igen.

Vi firade självaste julafton hos Josefs föräldrar, med alla hans syskon och familjer, vi blev 16 st plus babyn i magen.

Juldagens förmiddag slöade vi hemma och på eftermiddagen kom Josefs släkt förbi här och fikade och kollade in alla våra baby grejer. På kvällen åkte allihop in till stan för att bowla. Jag och magen stannade hemma i soffan. Alla gillade och njöt av bowlingen, men mest njöt nog jag.

Annandagen blev också slö på förmiddagen. Till lunch var vi bjudna till mina föräldrar. Där var mina syskon med familjer (förutom Charlotte med familj, dom var på egna juläventyr). Lunch, fika, julklappsutdelning till barnens förtjusning och ännu mer fika. Mätta och belåtna åkte vi hem.

Vi klev in genom ytterdörren, fick av oss skorna och då försvann elen. Sen hade vi strömlöst till 4 i natt, så ganska precis 11 timmar utan ström. Det gick ju bra, men man blir ju lite handfallen. I säng kom vi väldigt tidigt dock, så idag borde vi vara utvilade, men nja, inte riktigt kanske. Det får bli en dag i soffan och njuta av ledigheten och alla minnen ifrån helgen.

Önskar er alla en riktigt God Jul!

Tycker det gått så fort. Det är julafton imorgon, redan.



Då var dagen kommen och förbi. Igår jobbade jag min sista dag innan mammaledigheten. Allt gick bra, fick det jag ville ha gjort gjort. Klart att det fanns mer att göra, men nån stanns måste man sätta ett stopp, både för sig själv och för jobbet.

Lite vemodigt känns det, men när jag tänker på varför jag tar ledigt så blir jag så glad och varm i hela hjärtat.

I tisdags hade mina kollegor ett litet avskeds party. Tårta och presentkort på en babyaffär på Gränby och på Kappahl. Så när babyn kommit ska jag köpa babykläder.

Igår fick jag blommogram till jobbet, ifrån Josef. Så gulligt. Jätte fina blommor och jätte fin text i ett kort. Han är så bra min man, den bästa.

Känns konstigt att ligga hemma i sängen idag och känna att det kan dröja flera år innan jag jobbar igen. Men oj så skönt.








Vi håller på och förbereder både för jul och för babyn.

Julen går bra, jag har köpt alla julklappar, vi har lite mat så vi klarar oss. Killarna kommer till helgen och då ska vi klä granen och göra lite knäck.

Baby förberedelserna går också bra. Vi har ju hämtat hem vagnen, vi har fixat skötbord med tillbehör. Vi har lånat en spjälsäng av min syster. Vi skulle sätta ihop den i helgen men hittade inte skruvarna. Vi letade hos oss, syrran letade hos sig, men dom var helt borta. El panico. Vi har lånat lite kläder av syrran, till babyn, de två påsarna har vi tittat igenom. Igår vände jag ut och in på en av påsarna och där, mitt emellan byxor och bodys så låg en liten liten tygpåse med skruv. Vilken lycka, nu kan vi få ihop sängen.

Sen tror jag vi är klara för babyns ankomst.



Idag har varit helt hysterisk. Är så stressad att det inte riktigt vill ge sig, trots att jag ligger i soffan sen 1 timme tillbaka och bara andas och försöker tänka lugna tankar.

Jag har jobbat 11 år på mitt jobb, 11år. På dessa år har jag lärt mig en hel del och utarbetat vissa rutiner för mitt arbete. Den senaste månaden så har jag haft min vikarie hos mig, som jag lär upp. Men, det är verkligen inte lätt att lära ut mycket jobb på så kort tid. Mina arbetsuppgifter består även av 20 olika stora grejer, inte bara fakturering, inte bara bokföring, inte bara adressändringar. Utan även av adressregister ansvarig och ansvarig för typ då 16 till olika saker.

Lätt att lära upp nån? Näe, är svaret. Vi har väl jobbat 20 dagar ihop, det innebär 1 ny grej varje dag. 1 grej tar typ 1 dag att förklara och visa. Visst jag har instruktioner på allt. Men som sagt va.

Jag har 2 arbetsdagar kvar. Jag har saker som jag måste få gjorda, som inte ska läras upp, men som jag måste få gjorda. Och vi har 4 grejer kvar att lära upp. Sa jag att det är 2 arbetsdagar kvar? Aaaahhhh.

Så här är det nog för alla. Stressen kommer till alla. Men idag blev det inte roligt. Andas. Tänkte att jag måste skriva av mig. Kan inte med att säga till min lilla vikarie att jag har panik för hennes skull. Jag uppmuntrar och säger att allt kommer bli bra, allt ordnar sig. Det kommer det nog även att göra, allt kommer gå bra för henne. Men känslan hos mig är ändå smått panik.

Känner ni min vikarie, så säg inte till henne vad jag skriver. Hon är superduktig och hon kommer klara det här galant. Allt måste ju inte göras som jag gjort, dom får hitta nya vägar, nya rutiner.

Nu känns det lite bättre. Jag andas lite djupare, lite saktare. Allt kommer bli bra. Å snart är det jul. =)
Så många val när man ska köpa barnvagn. Ny eller begagnad, snurrhjul fram eller fasta, dyr eller billig, liten och nätt eller stor och klumpig, färg, form, med tillbehör eller utan tillbehör.

Första gången vi skulle kolla vagn var i sensommras. Vi gick in i affären tog 5 broschyrer och gick ut igen. Jag fick smått panik av alla vagnar som stod uppradade.

För några veckor sedan, efter mycket tankearbete, läsande i broschyrer, smsande med syrror (som båda sålt barnvagnar) och testande i affärer så beställde vi en vagn. Vi hade bestämt att köpa en ny, man får ju bara sin första baby en gång i livet, så vi passar på att "skämma bort" den redan innan den är född. =) I lördags var vi och hämtade ut den. Vad nöjd jag känner mig, den är finare än jag mindes och kommer bli perfekt för lilla/lille babyn när den kommer.