Jag har två bonusbarn som nu är tonåringar, 16 och 18, så nästan vuxna. 16 åringen bor hemma hos oss på heltid och 18 åringen har bott hos sin mamma.

En sak med tonåringar, som jag funderat på, är att när dom är dryga, vet allt, kan allt osv så är det en process av att lära sig stå på egna ben. Men även en process för att man som förälder ska ha lättare att släppa taget och låta dom bli vuxna och flytta hemifrån. Man blir för trött på dom, så det är lättare att tycka det är okej att dom flyttar.

När man sen är bonusförälder så har man inte heller riktigt samma känsloband eller framförallt inte några gosiga minnen ifrån de var två, att plocka fram, som en riktig förälder har.

Just nu är vi inne i en sådan period. Skulle inte göra så mycket om en viss person flyttade hemifrån. Får hoppas på lite lugn framöver. Så tar vi det där flyttandet när han är 22 istället. Eller varför inte 19.

Man får omge sig med söta saker. En sådan här sötnos hade kanske inte varit så dumt.

Amanda har alltid varit lite pappig. Kanske för att han jobbar och när han kommer hem leker han lite extra roliga lekar, vem vet. När Josef är på jobbet så är det ju jag som varit bäst men så fort han kommit hem så har det varit han som ska göra allt, leka, hjälpa, borsta tänderna, lägga osv. Har inte gjort mig så mycket förutom att jag så klart velat lägga Amanda någon gång och mysa lite, läsa bok och slumra till.

Men nu, sen vi började på inskolningen på förskolan och då går hon ju bara två dagar, så har hon blivit tokmammig. Allt ska mamma göra, pappa får inte göra något. Att ens nämna att pappa ska lägga, näe det går inte. Knappt att jag får gå på toa eller än mindre avsätta min tid på att laga mat. Däremot så den obligatoriska leken efter Josefs jobb är kvar.

Nog är det mysigt att få känna lite mammighet, lite opraktiskt ibland bara, men mest mysigt.

Vad galet fort tiden går. Man märker det på dom små. I början på året så kändes det som att det var så mycket som skulle och behövde hända med Amanda och nu är allt gjort.

På sju månader så har hon
- slutat med napp
- blivit 1 meter lång (just idag 1,04)
- slutat med blöja
- slutat helt med välling
- börjat förskolan

Stora steg att ta när man är liten. Jag har en stor tjej här hemma. Nästan svårt att förstå.

Vad fort livet händer. 34 veckor jag senast skrev, galet.

Den här veckan har jag känt behovet av att få ur mig lite aggressioner. Borde väl skaffa mig twitter eller skriva några rader på facebook. Men twitter förstår jag mig inte på. Facebook har jag väninställning på men är vän med tonåringarna i familjen. Så då tänkte jag, bloggen, ingen tonåring läser den, sen att det inte är någon sekretess alls får väl va. ;)

Är upprörd på bilister som kör 60 på 80 väg.
Är upprörd på bilister som vill preja mig av vägen (för att jag kör för sakta), trots att jag kör 90 på 80 väg.
Är upprörd på en viss tonåring som skolkar, som är slö, som "glömmer" ställa väckarklockan, som tar med sig jackan upp på rummet, som... Ja ni förstår, är en tonåring.

Läste att det gjorts en undersökning om att föräldrar har det jobbigast med sina barn mellan att barnen är 12-15, tror i vårt fall även 16. Tror det stämmer. Förvirrade små själar som tror att dom vet allt, beter sig som småbarn men har kroppar som vuxna.

Nog klagande för idag.

Igår hade vi bröllopsdag med god middag på restaurang, välbehövligt tankande av ensamtid med mannen.

Jaha, januari snart slut. Jag som tänkte att vi skulle va friska i år. Har varit febrig, hostig, förkyld sedan 4 januari och än är det inte slut. Förkylningen tog om i fredags (idag måndag). Amanda har hunnit med att haft feber i två omgångar och även Josef har varit sjuk. Den enda som klarar sig är Jonathan, kanske för att han sitter på övervåningen mest hela tiden.

På lördag fyller Amanda 3 år, så då är det kalas. Hon vill helst av allt ha en tårta med rosa marsipan på och gärna en skylt (som det stod ica maxi på, hon såg den på affären), så jag får väl fixa det. ;)

Galet så snabbt tiden går, 3 år.


Häromdagen när vi var ute och åkte bil.

Vad det här året gått fort. Hade tänkt att göra en sammanfattning men orkar inte riktigt, så det blir en kort en.

- Amanda fyllde 2, i januari.
- Vi var iväg till Spanien och hälsade på mormor och morfar.
- Sen åkte jag och Amanda iväg med mormor till Spanien här på hösten.
- Hösten, ryser bara jag tänker på den. Josef fick jobba för 3 personer under oktober och november och som 2 under december. 
- Hösten och vinter, avslutningen på året. Mycket förkylningar om varannat och sen jag som hamnade på sjukhus för magen. 

2016 ser vi fram emot. Friska vill vi va. Hoppas att Josef kan jobba i lite mindre tempo. Jag tänkte börja jobba lite till hösten. Amanda fyller snart 3 och till hösten blir det nog några timmars barnomsorg för hennes del. Jonathan slutar nian och kommer börja gymnasiet. David fyller 18.

Blir ett bra år. Snart kommer Gabrielle hit och äter gomiddag med oss. Kanske dags att väcka Josef och Amanda ifrån sin eftermiddagslur.



Hemma igen.

Fick träffa en doktor. Han var lite nonchalant och trodde att bara för att jag var på sjukhuset skulle magen blivit bra. Jag hade fått dropp i ett dygn och hade fått dricka. Men sen blev det dags för mat, åt några skedar ris. Men några timmar efter jag ätit så blev jag dålig igen. Drickdiet igen och så kopplades även droppet bort.

Sen glömdes jag bort. Sköterskorna var oerhört gulliga och tog hand om mig. Men någon mer doktor fick jag inte träffa.

Måndag morgon och jag fick reda på att någon behövde mitt rum, hade tydligen en specialvärmegrej i taket. Så jag fick ett rum som var ett undersökningsrum/kontor. Men inte flyttades jag ner till rätt avdelning. Efteråt fick jag höra att det gick vinterkräksjuka där nere, så tack och lov att dom inte flyttade ner mig. 

Däremot så glömdes jag bort. Ingen doktor. Sköterskorna var upprörda och ringde och ringde ner till avdelningen. Tillslut efter lunch kommer det en magdoktor ifrån ett helt annat ställe och berättar att jag ska få göra en undersökning. Tarmen såg bra ut och så bestämdes det att jag skulle bli utskriven. Så på 3 timmar hände allt och jag stod utanför sjukhuset. Tack och lov så var syrran hos mig och hjälpte mig packa.

Så nu får jag äta lite och bara hoppas och tror att jag nu ska behålla maten. Läskigt. Jag är sjukskriven och ordinerad vila. Då Josef inte kan va hemma så är dottern hos farmor och mormor.

Så tacksam för min släkt och för hur dom ställer upp i alla möjliga och omöjliga situationer.





Jaha, här ligger jag, på sjukhus. Vilket dygn det varit.

Har under 10 dygn haft diarré av olika slag, ingen vinterkräksjuka här inte. Jag har ju celiaki (glutenallergi) så jag trodde jag fått i mig gluten först. Det brukar dock gå över på 2 dygn. Jag har ätit normalt, jag har ätit skonkost (ljust bröd och potatis) men inget har hjälp.

Så igår morse (lördag) så var jag så matt att jag ringde 1177 och dom tyckte att jag skulle åka in till akuten. Så det gjorde jag. För att va akuten gick det fort. Jag fick massa undersökningar, blodprov, ekg osv.

Doktorn kom och jag fick åka på skiktröntgen. Efter lite till väntan och efter ett krismöte hittade dom en plats åt mig. Avdelningen jag skulle till, special medicin, 30C, hade fullt, så jag är på avdelningen ovanför, 30B, men tillhör ändå 30C. 

Här på 30B är det lugnt och skönt. Har bara sett till ett gäng gubbar som sitter i matsalen och fikar.

Jag har dropp och lite nu och då kommer dom och kollar blodtryck, andning, ögon-, arm- och benrörelser. Har tydligen blodtryck som en elitidrottsman. Väldigt skumt i sig, är nog bra att dom la in mig, för elitidrottare är jag ju verkligen inte. Magen blir än så länge inget bättre. Får inte äta, bara dricka. Dricka flytande soppor eller juice, har även hittat varm choklad.

Inatt började min droppställning krångla. Hade så svårt att somna, somnade väl runt 1. 30 min senare började den pipa. Fick ringa hit sköterskan 5 gånger, tillslut kopplade hon ur den. Somnade efter 2 och 4.30 var det dags för nya prover.

Blodprover. Blev stucken i armvecket, på två ställen i handen och på ett ställe i foten. Men inget blod, bara spruckna blodkärl och massa plåster. Sjuksköterskan ringdes hit och hon hittade bra ställe i andra handen. Nu är klockan snart 6 och jag ska försöka sova lite till.

Som sagt, omtumlande dygn. Första gången i livet som inlagd (förutom förlossningen, men tror inte den räknas riktigt). Får se om jag får träffa nån doktor idag.



Jag gillar att vara hemma med Amanda, vi har mysdagar mest hela tiden. Åker på öppna förskolan, i höst har vi dans varje vecka mm.

Men ibland blir man nästan tokig. Dottern har ett temperament som inte är att leka med, en järnvilja som inte är av denna värld. Helt säkert precis som vanligt som alla andra barn. Men vissa dagar håller man på att smälla av. I eftermiddag var en sån dag.

Hon skriker när hon inte får som hon vill, nåt slags falsett liknande ljud, nästan så glasrutorna krossas. Hon kastar grejer när hon inte får som hon vill, allt kan kastas. 

Idag tror jag det mest handlade om trötthet ifrån hennes sida. Hon behöver nog sova lite mer än 30 min på dagen. Hoppas det. Annars är det väl nån utvecklingsfas, som allt annat.

För min del handlar det om trötthet, nån natts god sömn och "problemen" är inga problem. Så nu ska det sovas.


Min goseplutt

Vi är ju som ni säkert vet egenföretagare. Vi driver en juristbyrå. Josef jobbar som jurist och jag har hand om ekonomin. Vi har några anställda.

Just det här året har varit lite svajigt gällande anställda. Som flest (tidigare år) hade vi fyra anställda, nu har vi en. Det går upp och ner. Vårt företag är ett perfekt ställe att jobba på ett tag, få lite erfarenhet och sedan gå vidare till tex en advokatfirma. Så det är vi medvetna om.

Nu i oktober så slutade en tjej. Å vår enda anställda som är kvar blev påkörd av en bil häromdagen, så hon är sjukskriven. Helt galet. Josef har massor och nu ska han jobba som 3 personer. Aaa.

Spännande höst/vinter.

Det här med att sälja saker på Blocket... Svårt. Vissa saker som man tänker borde vara lätta att sälja är oftast svårsålda. Däremot saker som kan tyckas svåra blir det helt galet sug efter.

Försökte sälja en vinteroverall men ingen ville köpa. Den fick åka med till kyrkan och deras ihopsamlande till flykting katastrofen. 

Just nu säljer jag en barnstol. Rätt lågt pris, då jag trodde den skulle va svårsåld. På 2 timmar har 5 personer hört av sig. Borde satt lite högre pris, men hur skulle man kunna veta.

Hoppas bara att första tjejen dyker upp, annars blir det väl lynchstämning.



Idag har vi varit på Pelle Svanslös lekplats. En urmysig lekplats. En liten by uppbyggd med konditori, polisstation, karusell och massa annat. Så mysigt, dit lär vi åka många gånger till.






Att ta det lugnt verkar ju inte riktigt vara vår melodi. Så nu när vi ändå bygger toa där uppe så passar vi på att försöka isolera friggeboden. 

Rätt värdelöst att ha ett förråd när man inte kan ha saker där över vintern. Så nu blir det isolering. 

Vi har tömt det idag. Nästan allt står i vårt vardagsrum. Sen åkte ett lass till företagets förråd inne i stan. Imorgon ska ett lass till tippen. 

När vi ställer in saker där sen så måste vi rensa, rensa, rensa. Det är ju galet att ha så mycket saker. (Nog för att vi rensade i flytten.) På tal om att rensa, tror jag ska smyg slänga Josefs skruvar "som kan va bra att ha". Några burkar av använda skruvar. Japp, det får bli mitt hemliga mål, mohaha.




Undrar om vi haft sista sommarveckan nu? Jag tror nästan det.

Vilken vecka vi haft. I tisdags började Jonathan 9an. Jag och Amanda har varit hemma, så vi har njutit av ensamtid. Sen har vi njutit av sommarvärmen också. 

Min lillasyster hade semester denna veckan, så henne har vi släpat med. I onsdags åkte vi till Fyrishov och badade. I fredags åkte vi till Björklingebadet. Hur skönt som helst då det är så lite folk. Å så i söndags spelade Josef en golftävling så då åkte jag och Amanda tillsammans med syrran och min pappa till Björklingebadet. Då var det massor med folk där. Vi åkte dock dit tidigt så vi fick en bra plats. 






I helgen hade vi fullt ös. 

På lördagen så hade vi familjedag med Boströmsklanen. Full fart från förmiddag till kväll. God mat, tävlingar, massa prat och fint väder. Barnpoolen åkte till och med fram. Amanda har två kusiner som är född samma år som henne (på Boströms sidan), så det blir rätt livat. 





I söndags så hade vi besök här hemma av Johanna med hennes två små killar och Josefs kompis Johan (Johannas bror kan ju tilläggas). Vi grillade kött och testade att göra egen potatissallad, riktigt gott. Sen åkte vi till två loppisar, vi hittade en hjälm till Amanda för vinterns pulkaåkning, även lite annat småplock. 

Precis när dom skulle åka hem så hittade vi 100 småbilar under soffan. Gott tecken, barnen hade det också trevligt. 

Så trevlig helg, hade dock önskat att den kunde fortsätta några dagar till.